top of page

WH Questions

BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png
BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png
BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png
BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png
BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png
BOX 11 WH  QUESTIONS POSTER .png

Mga Pangutana nga “Unsa”WHAT Questions - WORD LIST

Unsay [oohn-sahy] = Contracted form of “Unsa + ang” = What

Buyog [booh-yoohg] = Bee

Butang [booh-tahng] = Thing

Dili [deeh-lîh] = No; not

Gamiton [gah-meeh-toohn] = To use (infinitive); Will use (future tense)

  • Root word: Gamit = Use; things

Hinimo [heeh-neeh-mûh] = Made

  • Root word: Himo = Make; do

Kaka [kah-kâh] = Spider

Kaunon [kah-ooh-noohn] = To eat (infinitive); Will eat (future tense)

  • Root word: Kaon = Eat

Mabasa [mah-bah-sâh] = To wet (infinitive); Will get wet (future tense)

  • Root word: Basa = Wet

Mamulak [mah-mooh-lahk] = Something that blooms. Root word: Bulak = Flower

Naa [NAH-ah] = Have; has

Nagpakita [nahg-pah-keeh-tâh] = Showed. Root word: Kita = Show; see

Oras [ooh-rahs] = Time

Pamputol [pahm-pooh-toohl] = Tool for cutting. Root word: Putol = Cut

Papel [pah-peehl] = Paper

Para [pah-rah] = So that; for

Uwan/Ulan [ooh-wahn/ooh-lahn] = Rain

Activity - Unsa

Unsay gamiton para dili mabasa sa uwan?

Unsay nagpakita og oras?

Unsay pamputol og papel?

Unsay naay keyboard?

Unsay kaunon sa Oso?

Unsay hinimo sa buyog?

Unsa nga butang ang mamulak?

Unsay hinimo sa kaka?

Mga Pangutana nga “NGANO” WORD LIST

Atong [ah-toohng] = Our/ours

Dili [deeh-lîh] = No; not

Higala [heeh-gah-lah] = Friend

Isda [eehs-dah] = Fish

Lawas [lah-wahs] = Body

Mga [mah-ngah] = *Plural marker

Nahulog [nah-hooh-loohg] = Dropped

Ngipon [ngeeh-poohn] = Tooth/teeth

Pamahaw [pah-mah-haw] = Breakfast

Para [pah-rah] = So that/for

Kamot [kah-mooht] = Hands

Kalo [kah-lûh] = Hat

Kung [koohng] = If

Kusog [kooh-soohg] = Strong/strength/ Fast

Naa [NAH-ah] = Have/has

Ngano [ngah-nooh] = Why

Pagkaon [pahg-kah-oohn] = Food

Pangutana [pah-ngooh-tah-nah] = Question

Protektahan [prooh-teehk-tah-hahn] = To protect something

Mga Pangutana nga “NGANO” WORDLIST VERBS

Limpyohan [leehm-pyooh-hahn] = To clean something. Root word: Limpyo = Clean

Magduwa = [mahg-dooh-wâh] To play/will play. Root word: Duwa = Play

Maghugaw-hugaw [mahg-hooh-gahw-hooh-gahw] = To get dirty/will create a mess

Root word: Hugaw = Dirty

Magkat-on [mahg-kaht-oohn] = To learn/will learn. Root word: Kat-on = Learn

Maglingaw-lingaw [mahg-leeh-ngahw-leeh-ngahw] = To have fun/will have fun.

Root word: Lingaw = Fun

Magsaba-saba [mahg-sah-bâh-sah-bâh]= To make noise/will make noise.

Root word: Saba = Noise

Magsul-ob [mahg-soohl-oohb] = To wear/will wear. Root word: Sul-ob = Wear

Magtan-aw [mahg-tahn-ahw] = To watch/will watch. Root word: Tan-aw = Look/see/watch

Makighigala [mah-keehg-heeh-gah-lah]= To make friends/will make friends.

Root word: Higala = Friend

Manutbras [mah-nooht-brahs] = To brush teeth/will brush teeth.

Root word: Tutbras = toothbrush

Matulog [mah-tooh-loohg] = To sleep/will sleep. Root word: Tulog = Sleep

Moeskwela [mooh-eehs-kweeh-lah] = To go to school/will go to school.

Root word: Eskwela = School

Moinom [mooh-eeh-noohm] = To drink/will drink. Root word: Inom = Drink

Uhawon [ooh-hah-woohn] = To get thirsty/will get thirsty. Root word: Uhaw = Thirst

Mga Pangutana nga “NGANO” WORDLIST 

Nagkaon [nahg-kah-oohn] = Eating (present tense). Root word: Kaon = Eat

Nagsayaw [nahg-SAH-yahw] = Dancing (present tense). Root word: Sayaw = Dance

Nagbasa [nahg-BAH-sah] = Reading (present tense). Root word: Basa = Read

Nanghugas [nahng-hooh-gahs] = Washing (present tense). Root word: Hugas = Wash

Nanglabay [nahng-lah-bahy] = Throwing (present tense). Root word: Labay = Throw

Nagduwa [nahg-dooh-wâh] = Playing (present tense). Root word: Duwa/Dula = Play

Nagkanta [nahg-kahn-tah] = Singing (present tense). Root word: Kanta = Sing/song

Nagdagan [nahg-dah-gahn] = Running (present tense). Root word: Dagan = Run

Ngano - Activity

Kinsa ang nagkaon?

Kinsa ang nagsayaw?

Kinsa ang nagbasa og libro?

Kinsa ang nanghugas og mga plato?

Mga Pangutana nga “ASA” Wordlist

Matulog [mah-tooh-loohg]   = To sleep (infinitive); Will sleep (future tense)

  • Root word: Tulog = Sleep

Magluto [mahg-looh-tûh]     = To cook (infinitive); Will cook (future tense)

  • Root word: Luto = Cook

Maligo [mah-leeh-gûh] = To bathe (infinitive); Will bathe (future tense)

  • Root word: Ligo = Bath

Mangaon [mah-ngah-oohn] = To eat (infinitive); Will eat (future tense) 

  • Root word: Kaon = Eat

Manan-aw [mah-nahn-ahw] = To watch (infinitive); Will watch (future tense)

  • Root word: Tan-aw = Watch

Mopalit [mooh-pah-leeht]     = To buy (infinitive); Will buy (future tense)

  • Root word: Palit = Buy

​Pagkaon [pahg-kah-oohn] = Food 

Banyo [bahn-yooh] = Bathroom

Merkado [meehr-kah-dooh] = Market 

 Kwarto [kwahr-tooh] = Room

Lamisa [lah-meeh-sah] = Table; Dining table

Mga Pangutana nga “ASA” Activity

 Asa man ta matulog? 

Asa ka magluto? 

Asa man ta maligo? 

Asa man ta mangaon? 

Asa man ta manan-aw og salida? 

 Asa man ka mopalit og pagkaon? 

Mga Pangutana nga “KANUS-A” Word List

Ato [ah-tooh] = Our/ours

Bag-ong tuig [bahg-oohng tooh-eehg] = New Year

Buntag [boohn-tahg] = Morning

Diri [deeh-reeh] = Here

Gabii [gah-beeh-eeh] = Evening/night

Gahapon [gah-hah-poohn]/Kagahapon = Yesterday

Hapon [HAH-poohn] = Afternoon

Kanus-a [kah-noohs-ah] = When

Klase [klah-seeh] = Class

Kwatro [kwah-trooh] = Four

Pamahaw [pah-mah-hahw] = Breakfast

Mangaon [mah-ngah-oohn] = *Plural form; To eat (infinitive); Will eat (future tense)

  • Root word: Kaon = Eat 

Magsugod [mahg-sooh-goohd] = To start (infinitive); Will start (future tense)             

  • Root word: Sugod = Start

Manglakaw [mahng-lah-kahw]  = To go out (infinitive); Will go out (future tense)

  • Root word: Lakaw = Walk

Niadto [neeh-ahd-tooh] = Went (past tense)           

Mga Pangutana nga “KANUS-A” Activity

Kanus-a ka mokaon og pamahaw? 

Kanus-a mo mangaon og paniudto? 

Kanus-a mo mangaon og panihapon? 

Kanus-a ang bag-ong tuig? 

Kanus-a magsugod ang klase diri? 

Kanus-a sila manglakaw? 

Kanus-a imong birtdey?  

Kanus-a ang deadline sa atong project?

Kanus-a ka niadto sa I.T. Park?

Mga Pangutana nga “Giunsa ug Unsaon” Word List

Ani [ah-neeh] = This     

Note: The meaning is the same as “Kini/Ni.” Use “Ani” when you are going to do something to it.

Giunsa [geeh-oohn-sah] = How did (past tense)     

Note: Use this when you want to know how something was done.

Iro [eeh-rooh] = Dog

Itik [eeh-teehk] = Duck

Mga [mah-ngah] = *Plural marker

Ni [neeh] = Short form of “Kini”; This

Og [oohg] = article A/An; *Object marker 

Paggamit [pahg-gah-meeht] = Use/utilize. Root word: Gamit = Use/utilize

Pagpakaon [pahg-pah-kah-oohn] = Feed. Root word: Kaon = Eat

Pagpiko [pahg-peeh-kûh] = Fold. Root word: Piko = Fold

Pakaon [pah-kah-oohn] = Feed

Sinena [seeh-neeh-nah] = Clothes/dress

Unsaon [oohn-sah-oohn] = How/how to (future tense)
Note: Use this when asking for instruction.

Mga Pangutana nga “Giunsa ug Unsaon” Activity

Unsaon ni pag-ON?

Unsaon pag-ON sa TV?

Giunsa nimo’g ON ang TV?

Unsaon pagpakaon sa mga itik?

Giunsa nimo og pakaon ang mga itik?

Unsaon nako pagpakaon sa iro?

Giunsa nimo og pakaon ang iro?

Unsaon pagpiko aning sinena?

Giunsa nimo og piko ang sinena?

Unsaon ni paggamit?

Giunsa ni nimo og gamit?

bottom of page