WH Questions






Mga Pangutana nga “Unsa”WHAT Questions - WORD LIST
Unsay [oohn-sahy] = Contracted form of “Unsa + ang” = What
Buyog [booh-yoohg] = Bee
Butang [booh-tahng] = Thing
Dili [deeh-lîh] = No; not
Gamiton [gah-meeh-toohn] = To use (infinitive); Will use (future tense)
-
Root word: Gamit = Use; things
Hinimo [heeh-neeh-mûh] = Made
-
Root word: Himo = Make; do
Kaka [kah-kâh] = Spider
Kaunon [kah-ooh-noohn] = To eat (infinitive); Will eat (future tense)
-
Root word: Kaon = Eat
Mabasa [mah-bah-sâh] = To wet (infinitive); Will get wet (future tense)
-
Root word: Basa = Wet
Mamulak [mah-mooh-lahk] = Something that blooms. Root word: Bulak = Flower
Naa [NAH-ah] = Have; has
Nagpakita [nahg-pah-keeh-tâh] = Showed. Root word: Kita = Show; see
Oras [ooh-rahs] = Time
Pamputol [pahm-pooh-toohl] = Tool for cutting. Root word: Putol = Cut
Papel [pah-peehl] = Paper
Para [pah-rah] = So that; for
Uwan/Ulan [ooh-wahn/ooh-lahn] = Rain
Activity - Unsa
Unsay gamiton para dili mabasa sa uwan?
Unsay nagpakita og oras?
Unsay pamputol og papel?
Unsay naay keyboard?
Unsay kaunon sa Oso?
Unsay hinimo sa buyog?
Unsa nga butang ang mamulak?
Unsay hinimo sa kaka?
Mga Pangutana nga “NGANO” WORD LIST
Atong [ah-toohng] = Our/ours
Dili [deeh-lîh] = No; not
Higala [heeh-gah-lah] = Friend
Isda [eehs-dah] = Fish
Lawas [lah-wahs] = Body
Mga [mah-ngah] = *Plural marker
Nahulog [nah-hooh-loohg] = Dropped
Ngipon [ngeeh-poohn] = Tooth/teeth
Pamahaw [pah-mah-haw] = Breakfast
Para [pah-rah] = So that/for
Kamot [kah-mooht] = Hands
Kalo [kah-lûh] = Hat
Kung [koohng] = If
Kusog [kooh-soohg] = Strong/strength/ Fast
Naa [NAH-ah] = Have/has
Ngano [ngah-nooh] = Why
Pagkaon [pahg-kah-oohn] = Food
Pangutana [pah-ngooh-tah-nah] = Question
Protektahan [prooh-teehk-tah-hahn] = To protect something
Mga Pangutana nga “NGANO” WORDLIST VERBS
Limpyohan [leehm-pyooh-hahn] = To clean something. Root word: Limpyo = Clean
Magduwa = [mahg-dooh-wâh] To play/will play. Root word: Duwa = Play
Maghugaw-hugaw [mahg-hooh-gahw-hooh-gahw] = To get dirty/will create a mess
Root word: Hugaw = Dirty
Magkat-on [mahg-kaht-oohn] = To learn/will learn. Root word: Kat-on = Learn
Maglingaw-lingaw [mahg-leeh-ngahw-leeh-ngahw] = To have fun/will have fun.
Root word: Lingaw = Fun
Magsaba-saba [mahg-sah-bâh-sah-bâh]= To make noise/will make noise.
Root word: Saba = Noise
Magsul-ob [mahg-soohl-oohb] = To wear/will wear. Root word: Sul-ob = Wear
Magtan-aw [mahg-tahn-ahw] = To watch/will watch. Root word: Tan-aw = Look/see/watch
Makighigala [mah-keehg-heeh-gah-lah]= To make friends/will make friends.
Root word: Higala = Friend
Manutbras [mah-nooht-brahs] = To brush teeth/will brush teeth.
Root word: Tutbras = toothbrush
Matulog [mah-tooh-loohg] = To sleep/will sleep. Root word: Tulog = Sleep
Moeskwela [mooh-eehs-kweeh-lah] = To go to school/will go to school.
Root word: Eskwela = School
Moinom [mooh-eeh-noohm] = To drink/will drink. Root word: Inom = Drink
Uhawon [ooh-hah-woohn] = To get thirsty/will get thirsty. Root word: Uhaw = Thirst
Mga Pangutana nga “NGANO” WORDLIST
Nagkaon [nahg-kah-oohn] = Eating (present tense). Root word: Kaon = Eat
Nagsayaw [nahg-SAH-yahw] = Dancing (present tense). Root word: Sayaw = Dance
Nagbasa [nahg-BAH-sah] = Reading (present tense). Root word: Basa = Read
Nanghugas [nahng-hooh-gahs] = Washing (present tense). Root word: Hugas = Wash
Nanglabay [nahng-lah-bahy] = Throwing (present tense). Root word: Labay = Throw
Nagduwa [nahg-dooh-wâh] = Playing (present tense). Root word: Duwa/Dula = Play
Nagkanta [nahg-kahn-tah] = Singing (present tense). Root word: Kanta = Sing/song
Nagdagan [nahg-dah-gahn] = Running (present tense). Root word: Dagan = Run
Ngano - Activity
Kinsa ang nagkaon?
Kinsa ang nagsayaw?
Kinsa ang nagbasa og libro?
Kinsa ang nanghugas og mga plato?
Mga Pangutana nga “ASA” Wordlist
Matulog [mah-tooh-loohg] = To sleep (infinitive); Will sleep (future tense)
-
Root word: Tulog = Sleep
Magluto [mahg-looh-tûh] = To cook (infinitive); Will cook (future tense)
-
Root word: Luto = Cook
Maligo [mah-leeh-gûh] = To bathe (infinitive); Will bathe (future tense)
-
Root word: Ligo = Bath
Mangaon [mah-ngah-oohn] = To eat (infinitive); Will eat (future tense)
-
Root word: Kaon = Eat
Manan-aw [mah-nahn-ahw] = To watch (infinitive); Will watch (future tense)
-
Root word: Tan-aw = Watch
Mopalit [mooh-pah-leeht] = To buy (infinitive); Will buy (future tense)
-
Root word: Palit = Buy
Pagkaon [pahg-kah-oohn] = Food
Banyo [bahn-yooh] = Bathroom
Merkado [meehr-kah-dooh] = Market
Kwarto [kwahr-tooh] = Room
Lamisa [lah-meeh-sah] = Table; Dining table
Mga Pangutana nga “ASA” Activity
Asa man ta matulog?
Asa ka magluto?
Asa man ta maligo?
Asa man ta mangaon?
Asa man ta manan-aw og salida?
Asa man ka mopalit og pagkaon?
Mga Pangutana nga “KANUS-A” Word List
Ato [ah-tooh] = Our/ours
Bag-ong tuig [bahg-oohng tooh-eehg] = New Year
Buntag [boohn-tahg] = Morning
Diri [deeh-reeh] = Here
Gabii [gah-beeh-eeh] = Evening/night
Gahapon [gah-hah-poohn]/Kagahapon = Yesterday
Hapon [HAH-poohn] = Afternoon
Kanus-a [kah-noohs-ah] = When
Klase [klah-seeh] = Class
Kwatro [kwah-trooh] = Four
Pamahaw [pah-mah-hahw] = Breakfast
Mangaon [mah-ngah-oohn] = *Plural form; To eat (infinitive); Will eat (future tense)
-
Root word: Kaon = Eat
Magsugod [mahg-sooh-goohd] = To start (infinitive); Will start (future tense)
-
Root word: Sugod = Start
Manglakaw [mahng-lah-kahw] = To go out (infinitive); Will go out (future tense)
-
Root word: Lakaw = Walk
Niadto [neeh-ahd-tooh] = Went (past tense)
Mga Pangutana nga “KANUS-A” Activity
Kanus-a ka mokaon og pamahaw?
Kanus-a mo mangaon og paniudto?
Kanus-a mo mangaon og panihapon?
Kanus-a ang bag-ong tuig?
Kanus-a magsugod ang klase diri?
Kanus-a sila manglakaw?
Kanus-a imong birtdey?
Kanus-a ang deadline sa atong project?
Kanus-a ka niadto sa I.T. Park?
Mga Pangutana nga “Giunsa ug Unsaon” Word List
Ani [ah-neeh] = This
Note: The meaning is the same as “Kini/Ni.” Use “Ani” when you are going to do something to it.
Giunsa [geeh-oohn-sah] = How did (past tense)
Note: Use this when you want to know how something was done.
Iro [eeh-rooh] = Dog
Itik [eeh-teehk] = Duck
Mga [mah-ngah] = *Plural marker
Ni [neeh] = Short form of “Kini”; This
Og [oohg] = article A/An; *Object marker
Paggamit [pahg-gah-meeht] = Use/utilize. Root word: Gamit = Use/utilize
Pagpakaon [pahg-pah-kah-oohn] = Feed. Root word: Kaon = Eat
Pagpiko [pahg-peeh-kûh] = Fold. Root word: Piko = Fold
Pakaon [pah-kah-oohn] = Feed
Sinena [seeh-neeh-nah] = Clothes/dress
Unsaon [oohn-sah-oohn] = How/how to (future tense)
Note: Use this when asking for instruction.
Mga Pangutana nga “Giunsa ug Unsaon” Activity
Unsaon ni pag-ON?
Unsaon pag-ON sa TV?
Giunsa nimo’g ON ang TV?
Unsaon pagpakaon sa mga itik?
Giunsa nimo og pakaon ang mga itik?
Unsaon nako pagpakaon sa iro?
Giunsa nimo og pakaon ang iro?
Unsaon pagpiko aning sinena?
Giunsa nimo og piko ang sinena?
Unsaon ni paggamit?
Giunsa ni nimo og gamit?